Ensamkommande flyktingbarn har ofta mycket svåra upplevelser i bagaget när de anländer till Sverige. Misshandel och otrygghet, både i hemlandet och under resan till Sverige, är bara några av de saker som kan leda till svåra trauman. Att man ofta flyr från krigssituationer, andra väpnade konflikter eller svält är också saker som sätter sina spår. Flyktingbarnen har behov av särskild hjälp och assistans, såväl för att kunna känna trygghet som för att kunna börja bearbeta traumatiska upplevelser. På de asylboenden som finns runt om i landet, oavsett det handlar om asylboende för asylsökande barn eller barn som har fått beviljat permanent uppehållstillstånd, används ett antal behandlingsmetoder för att barnen ska kunna känna trygghet i vardagen och sakta men säkert kunna leva ett normalt liv i det nya hemlandet.
Duktig personal och effektiva behandlingsmetoder
Varje barn är unikt, och det är därför svårt att lägga upp en generell behandlingsplan som fungerar för varje individ. Lyckligtvis finns ett större antal terapi- och behandlingsmetoder som kan kombineras för bästa resultat. Många terapi- och behandlingsmetoder är desamma som används på behandlingshem för personer som lider av drogmissbruk eller alkoholmissbruk.
Några vanliga behandlingsmetoder är Aggression Replacement Training (ART), Funktionell familjeterapi (FFT), Marte Meo (en metod för samspelsbehandling), Motiverande intervju (MI) och RePulse, som är en form av ART-metoden.
En behandlingsplan läggs upp efter en bedömning av vilka behov barnet har. Behandlingsplanen omfattar olika metoder och detaljerade noteringar om hur metodernas effekt ska utvärderas.
En viktig aspekt, förutom val av metod, är att den som leder behandlingarna är mycket skicklig på det han eller hon gör. Denna så kallade utomterapeutiska faktorn är extremt viktig för att metoderna ska fungera. För att bli en skicklig behandlare krävs såväl adekvat utbildning som stor erfarenhet. Behandlarna bör vara socionomer i grunden samt vara auktoriserade. Ju mer erfarenhet inom olika områden en person har, desto bättre är det givetvis. En erfaren behandlare kan till exempel ha arbetat inom missbruksvården, kriminalvården, barnpsykiatrin och socialtjänsten.